veckans inspirationsläsning

vet. jag har varit dålig på att blogga på sistone. jag har försökt få något gjort IRL men resultaten är väl inte så mycket att hänga i granen sist och slutligen. vardagsliv. barn, lite jobb och alldeles för lite städning.
och här väntar vi fortfarande på våren. vi har fortfarande snö i trädgården (!!!)och det är inte utan att man tappar humöret mellan varven men en stackars scilla har vågat sig upp intill husväggen så vi går mot bättre tider.
bra dagar när solen skiner utanför fönstret så kittlar det i skaparnerverna.
tyvärr är det svårt att hitta tid just nu.
veckans inspirationsläsning har varit Do Redo, fyndad på tradera, och otippat nog en tidning från Burda, easy fashion. för x antal år sen sydde jag mycket av mina kläder själv och köpte troget varje nummer av burda och sen dess har jag knappt sett åt nya nummer. men det här var inspirerande, enkla snabba mönster och snygga bilder, en glad överraskning.

dags för morgonkaffe. i'll be back. lovar.

litenlitens månad i böcker

idag har det gått en hel månad sen förlossningen och eftersom jag inte bloggat så aktivt så undrar ni säkert vad jag haft för mig, eller? det blir ju en hel del tid lagt på ammande och det är ju sånt man kan göra med en bok i handen så nu presenterar jag litenlitens första månad i böcker.
och så här tyckte jag:
sämst: fula fiskar av Jeffery Archer, en samling längre och kortare berättelser som inte gav mig något
helt läsvärd krim: Coben (en av hans bättre faktiskt) och Fossum (inte hennes bästa).
överraskningen: Brooke Shields utlämnande berättelse om kampen för att bli gravid och sen förlossningsdepressionen, den här boken var läsvärd.
gick ann: Coelhos pilgrimsresa.
i klass för sig: Flyga drake. (men det visste ni ju redan vid det här laget.) En halv gul sol når inte upp i klass med flyga drake men så har jag inte läst ut den ännu..

nytt försök 2

Tredje natten i rad på jobbet och jag ska precis till att öppna veckans tredje bok. de tidigare var Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda och Mig äger igen av Åsa Linderborg, båda helt bra böcker.
Gavaldas bok fastnade jag för ganska direkt, den är underbart stämningsfull och med charmigt udda och tragiska karaktärer som inte riktigt hittat sin plats i samhället. Mot slutet börjar dock berättelsen staka sig lite irriterande så att jag emellanåt undrar vad författaren håller på med och slutet är eländigt gullelulligt. Men jag ska inte vara för hård/ cynisk/ kritisk (välj alt.) för trots nämnda irritationsmoment så är boken ändå en läsupplevelse som jag kan rekommendera, helt klart.
Mig äger ingen av Åsa Linderborg var en snabbläst barndomsskildring om hur hon växte upp med sin ensamstående alkoholiserade pappa. Berättelsen är varmhjärtad och tragisk(?), det är klassamhälle på ett sätt som säkert uppskattas mer av den som är ännu några år äldre än mig och levt den biten. Boken inleds med en beskrivning av innehållet i pappans plånbok den dagen han dör och genom hela boken tror jag han ska dö på följande sida. Han dör i slutet och då är hon redan vuxen med egna barn och boken är inte alls den tragiska skildring jag var inställd på.
Och nu då?
Jag sitter med Livets skafferi av Alexander McCall Smith framför mig och ska ge Mma Ramotswe en andra chans. Böckerna om Damernas Detektivbyrå ska ju vara så fantastisk bra och jag undrar vad det månne var jag missade när jag läste DD sist. Nu gör jag ett nytt försök, om än halvhjärtat.

mer sommarläsning

mina två senast lästa krim, Läckbergs Olycksfågeln och Holts Det som aldrig sker, var inga höjdare och jag höll nästan på att ge upp hela genren. Men efter all engelsk blahavardag törstade jag efter ett saftigt mord igen och hittade Död i Garnethill av skotska Denise Mina i bokhyllan, en bok som stått där och dammat i kanske närmare ett år. Och va härligt med en "ny" författare, det kändes som om vad som helst kunde hända. Och för en gångs skull är huvudpersonen inte en kommissarie, bara det var uppfriskande.
Den andra boken är Gräshoppan av Barbara Vine, "en psykologiskt insiktsfull roman" och "en bok man lägger ifrån sig med saknad". jaha. själv orkade jag inte längre än knappa sid 100 av 440, då den inte hade kommit igång då ännu så gav jag upp. jag kommer inte att sakna den när jag säljer den på loppis nästa vecka.

sommarläst

Nej, jag har inte slutat läsa bara för att det blivit sommar, det har bara inte blivit bokbloggat på en tid. De senaste lästa är Det som aldrig sker av Anne Holt, Hjälp, jag heter Zbigniew av Zbigniew Kuklarz, Mitt livs roll av David Nicholls och just nu är jag halvvägs genom 6 x kärlek av William Sutcliffe.

Holt är ju den typiska sommarkrimboken, jag vet inte men just nu sa den mig inte nånting. kanske jag läst för mycket deckare och borde fortsätta min deckarpaus???

Hjälp, jag heter Zbigniew plockade jag åt mig när Mirre rensade sin bokhylla (tackar!!) och jag är nog hopplöst kräsen nu men den levde inte riktigt upp till förväntningarna.

Mitt livs roll däremot tyckte jag om! Författaren skrev den engelska TV-serien Kalla fötter, det här är engelsk humor om mer och mindre lyckade personer i trettioplusåldern. lätt och charmig sommarläsning.
Uppmuntrad av Mitt livs roll gick jag vidare till 6 x kärlek, ännu ett fynd ur Mirres bokhög och den spinner i samma engelska stil. Den här kommer säkert bli en ny engelsk succéserie? hoppas i så fall den sänds på föräldravänliga tider (dvs efter kl. 21).

Lästrion, Stockholmsskildringar

veckans lästrio (eller var det förra veckans?) handlar om Stockholmsskildringar och det var ingen konst att hitta rätt i hyllan för jag har två fotoböcker som bara måste med, två totalt olika böcker:
Stockholms själ med bilder av Ingalill Snitt och kortare texter av bl a Erland Josephson, Björn Ranelid och Theodor Kallifatides. Snygga bilder från Gamla stan, Haga, Tantolunden och ett par palatsinteriörer slinker också med.
Den andra fotoboken Stockholms satelliter är fotad av Per Skoglund och med text av Jerker Söderlind som handlar om förstäderna, hur det var tänkt och med bilder på hur det blev, både mer och mindre smickrande bilder på mestadels betong.
Sist ut i lästrion om Stockholmsskildringar är jag lite trist och tjatar igen in Trenters Friberg-serie.


Som avslutning en bonusbild ur Stockholms satelliter:
här är jag uppväxt!

Lästrion, biografier

Veckans lästrio tar upp biografier och memoarer och det finns ju så jättemånga bra men jag valde snabbt ändå ut en musiktrio ur hyllan:

Love, Janis skriven av lillasyster Laura, mycket brev och bilder och en skatt för en gammal Joplinälskare som jag. En av mina bästa vänner hittade boken i Canada för tio år sedan, en av mina högst älskade böcker.
Piaf av halvsyster Simone Berteaut. Klassiker om deras hårda liv som tiggare i Paris gränder. Hon gav sen också ut en självbiografi som även den finns i hyllan.
John Lennon skriven av Albert Goldman, en tegelsten till Lennonbibel.

Lästrion, historiska skildringar

Veckans lästrio handlar om historiska skildringar. De två första var lätta men sen blev jag tvungen att tänka efter lite.
.

Hundra hemliga förnimmelser av Amy Tan var en underbart varm bok om två halvsystrar, en amerikanska och hennes kinesiska syster som pratar med andar och deras gemensamma resa till Kina. Detaljer kommer jag inte längre ihåg, det är väl närmare sex år sedan jag läste boken men jag kommer läsa den igen.
.
Lemprières Lexikon av Lawrence Norfolk köpte jag billigt på nån bokrea, en jättetjock pocket med miniatyrtext, jag trodde inte jag skulle läsa långt i den men överraskades positivt. En spännande bok som utspelar sig i 1700-talets London.
.
Slutligen en fotobok, 150 years of Photo Journalism, en riktig fotobibel fylld av härliga bilder.

Lästrion, geografiska platser

Eftersom jag redan i Bokfemman hade avhandlat mina deckare så blir det här min första lästrio. Veckans lästrio handlar om geografiska platser:

Vilka är dina tre favoriter bland skildringar av olika geografiska platser - och vad har du själv för relation till platsen!


Den första boken på min lista blir en självklar Andalusiens grova salt av Vivi-Ann Sjögren. Den är bara underbar, en självbiografi om hur författaren som ung levde i andalusien med sin spanska man och deras lilla dotter. Mannen var fotograf och i boken finns härliga svartvita bilder. Jag var helt såld från första sidorna, jag ville vara författaren och jag ville leva hennes liv och i mig föddes en längtan till ett Andalusien jag aldrig besökt. Jag hade kunnat göra en geografitrio bara på hennes böcker men det ska jag kanske låta bli..?

Det andra jag kommer att tänka på är Stieg Trenters böcker om Harry Friberg i Stockholmsmiljö.

Avslutar trion gör Lars Sunds bok Natten är ännu ung Boken gavs ut samma år som jag föddes (1975) och handlar om ungdomarna i min stad och har blivit något av en kultbok här.

Genom att klicka på trean kommer du dit!

veckans bokfemma

Temat för veckans bokfemma är serier i bokform vilket för min del blir en bokfemma helt i deckarens tecken. Här är de serier jag tyckt mest om:

Dorothy Sayers bokserie med Lord Peter Wimsey som välskräddad trettiotalsdetektiv, helt underbara böcker.
Stieg Trenters serie om fotograf Harry Friberg som löser kniviga fall i Stockholmsmiljöer kring femtiotalet. Hela 22 Fribergdeckare blev det av Stieg Trenter innan han dog 1967, hans fru Ulla Trenter fortsatte sedan skriva böcker om Fotograf Friberg men det tänker jag inte ens bevärdiga med ett ord.
Maria Langs böcker med kommissarie Christer Wijk!!! Härliga pusseldeckare!
De två sista på veckans lista är modernare:
Elizabeth Georges serie om Scotland Yard-inspektören greve Thomas Lynley och assistent Barbara Havers och
Peter Robinsons serie om överkommissarie Alan Banks och kriminalinspektör Annie Cabbot

veckans bokfemma

Veckans bokfemma hos Malin har temat språk och här kommer mina fem efter en titt bland böckerna i hyllan:

Först ut på temat språk måste jag sätta Astrid Lindgren och det behöver väl ingen närmare förklaring? Hennes böcker har gett oss bekantskaper som Madicken, Emil och Ruskprick och Knorrhane, miljöer som Saltkråkan och Bullerbyn och helt nya ord som sakletare och spunk. Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump -jag bara älskar det och det var väl här bokintresset började.

Andra ut är Cornelia, Cary Grant och Kärleken av Marisa de los Santos. Jag blev överlycklig över veckans tema eftersom jag får in den bok jag läser just nu. Jag är helt förälskad i den här boken och språket i den och jag sörjer att den kommer att ta slut alltför fort. Faktiskt hade jag så svårt att slita mig att jag försökte läsa vidare samtidigt som jag matade en viftande Lillprins på tio månader, det gick väl sådär...

Jonas Hassen Khemiri och Montecore har en given plats på den här listan.

Sen som en annan tolkning av temat språk: flertalet ordböcker i hyllan.

Sist men inte minst: Naisen kanssa av T. Sillantus och M. Gylling med illustrationer av S. Rosse. Egentligen en serie "guider" för alla män i ett förhållande, träffande text med fantastiska popkonst-serier som illustrationer. Borde definitivt översättas från det finska språket så fler fick möjlighet att läsa dem.

bokfemman vecka 3

Temat att tolka i veckans bokfemma är senaste och jag har valt att presentera den senast påbörjade boken, senaste deckaren, senaste loppisfyndet, senast bortrensade boken och senaste lagda bokbevakningen på adlibris.

Min senast påbörjade bok är Extremt högt & otroligt nära av Jonathan Safran Foer. Ända sen boken landade i postlådan i fredags har jag kännt mig väldigt kluven. Jag älskar omslagets framsida men när jag vänder och läser WTC och 9/11 bakpå så vill jag bara spy. Visst, det är ingen dålig bok - men kanske inte riktigt så bra ändå och med en sjättedel kvar av boken så väntar jag fortfarande på att den ska gripa tag i mig. Men mest av allt så väntar jag väl bara på att Oskar ska sluta babbla. Som det ser ut nu så kommer jag knappast att behålla boken sen jag läst ut den. Tyvärr. Men jag är glad att jag i varje fall läser igen efter närmare ett halvårs paus. Jag borde väl läsa debuten också innan jag dömer ut författaren helt.

Senaste deckaren var Reginald Hills I minnenas tecken. Efter att i ett par års tid plöjt 2-4 deckare i veckan så blev det totalstopp i höstas en bit in på den här boken, jag antar att min kriminalkvot var fylld?

Senaste loppisfyndet är I huvudet på Tony Parsons, samlade krönikor. Har inte hunnit börja på den ännu.

Den senaste boken jag plockade ur hyllan för att ge plats åt nya var Snön var smutsig av Georges Simenon, den ligger nu överst i en hög Simenon som ska till loppis. Man kan inte behålla alla böcker och med Simenons produktion (närmare 300 romaner och 400 noveller var det väl?) är det ingen idé att ens börja samla.

Den senste lagda bevakningen på adlibris är Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl. Den förväntas (Sunday Telegraph) bli en kultklassiker i stil med Den hemliga historien och Virgin Suicides.

bokfemman

Det har blivit på tok för lite böcker de senaste månaderna och när jag snubblade över Bokfemman på Malins blogg så föll jag direkt. Gå in och läs mera här. Jag har redan lagt ihop en adlibrisbeställning utgående från många intressanta recensioner via bokfemman. Spännande och inspirerande!

.

Det tog sin tid att välja de fem bästa av böckerna jag läst i år,

mest för att jag främst läst deckare -ja, och så sociologiböcker för studierna då men det räknas ju inte.

Jag har inte rankat dem alls utan det här blir en boktopp utan rank.

Först ut på listan är Bländverk av Reginald Hill. Jag älskar engelska deckare och den här tror jag bestämt var årets bästa (sorry Peter Robinson men Hill knep priset).

Montecore av Jonas Hassen Khemiri var en frisk fläkt, vilken språkglädje!

En klassisk Agatha Christie hinner också med på listan trots att det inte blivit många i år. Jag samlar på Trumfserien från femtiotalet och Tio små negerpojkar var ett av årets fynd.

Där vi en gång gått gav Kjell Westö Finlandiapriset men den föll helt platt hos mig och jag blev tvungen att läsa Vådan av att vara Skrake en tredje gång för att kontrollera om den verkligen var så bra -och jo, det är den.

Paul Austers Att uppfinna ensamheten. Bara en vacker bok som kröp under huden och stannade där ett bra tag.