det blir inte alltid som man tänkt sig. för första gången blommar ett par av mina svarta stockrosor, nåja, svarta och svarta men så heter det ju på växtspråk och vackra är de.
MEN de är lite kortare än normen, ungefär sådär hälften kortare eller lite mer. och en av de dyra svarta stockrosorna är babyrosa. men vad kan man, den får väl stå där.
nästa år ska jag bli bättre på det där med gödsling, jag kommer ihåg det på våren men sen glöms det bort precis som vattnandet så mot sensommaren ser de stackars planteringarna ganska lidande ut.
nästa år skärper jag mig. så säger jag varje höst. men förra vintern lyckades jag ju i varje fall övervintra pelargonerna, det är ju alltid något.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Så vackra, ja tycker mycket om stockrosor men har faktiskt aldrig haft några!
Skicka en kommentar