snart

sommaren hittade till stan och äntligen sprack syrénhäcken ut i grönska och ger oss tillfälligt skydd mot insyn från vägen så man slipper sitta som på display för alla förbifarande.

den gamla gårdsflädern klamrar sig envist kvar vid livet ännu en vår trots upprepade ohyre- och kattklo-angrepp. i sommar ska jag anstränga mig lite mer för att hjälpa eländet hämta nya krafter, kanske jag borde börja med att skydda stammen mot kattklorna? det kan ju knappast skada..

sista dagisveckan är inledd och sommarlovet hägrar för fyraåringen. han väntar stort på allt det där som hör sommaren till för barn:

bada

åka tåg till "storstan"

vattenpistoler

glass

picknickutfärder

och utelekar.

och jag ser faktiskt fram emot det nästan lika mycket som han.